Question

Is it distracting with the dark background and the light font? Would you like me to swap back?`Personally I think it looks much nicer but then on the other hand I never read my own blog.

Please, let me know. C'mon people, raise your voices.

Still

Well well..

Another week almost at its end. It's really amazing how time flies and yet, I'm not moving forward. Mostly I panic and just shut down my system.

For this weekend my general idea has been "get wasted, and do it thoroughly", and I tried. I had my bestest Jonna at my house, we had an Italian inspired dinner, not to heavy or fatty as we were planning on drinking to forget. Salumi misti, cheese, bread and oil, salad and lots and lots of wine. In the end of the evening I was wasted but Jonna was gone. It's unfair. Although, this morning I was up and about real early while Jonna was down for most of the day.

This week has been mainly studious. Monday I sat almost all day writing and in the evening I saw my lovely ex for a glass of wine. I don't really want to talk much about it, I've been sad and empty for most of this week and he was one of the reasons I wanted to get pissed so badly. I just have to accept that he has moved on, that he's happy with her. Good.

This WiFi-connection I found while studying at a coffee shop, it made me smile

Good news is I am really off to NYC in a months time! I am really thrilled. Not only for the city itself but also because I will see a very dear person, I will get to stay with him and see how he lives and what he does everyday. We have already decided on an opening the very evening when I arrive, otherwise I have a dress to try on (no, nothing serious like that now, it's a cute black A-line dress he got for me) and stores to see, wines to drink, streeets to walk down, a huge park to discover, ice-cream to eat.. I am looking forward to it with all my heart. I also plan on getting myself a little somethin' somethin', considering TaxFree refunds and such. I have my eyes on a cool little summer tote from MJ, it's cute and fun and not overly expensive. My economy says strictly no to any more designer leather totes, unfortunately. My life has definitely gotten duller since I quit Gucci..

My dream bags at the moment, there are two;

The Cabas tote, Chanel

The Mahina XXL, Louis Vuitton

Thursday I went to a fashion show with my friend from the Swedish Fashion Council. We had wine, mediocre goodie bags and food. I also found these beautiful suitcases, made by a small Swedish company. They'd be so stylish to travel with. I'd also like to give one as a gift to my darling in NYC. I think he'd like the green one!


Earlier today I also went to see another fashion show, in Högalidskyrkan in Stockholm, a church. It was intense, beautiful with the catwalk going down the entire midship of the church. Weird contrast but nice. It was a swedish stylist who had worked around the eco-theme and locally produced clothing. My favourite was by far Diana Orving. So inspiring.


Oh, I am also a huge fan of the tv-show The Tudors. Initially I started watching partially because of Jonathan Rhys Meyers but now it's all about mad king Henry's sidekick Charles, aka Henry Cavill. I haven't seen someone like him since.. Well, I guess since never. He is so incredibly intense-looking. Shaved head and I just Googled him to find a photo and also found out he's two years younger than myself. Suddenly I feel a crisis coming on. How can I possibly be older than this wonderman, this man of perfection? Whenever he's on in The Tudors I can't breathe properly. I admit the charachter he's playing attracts me alot, I mean, irl he might just be another stupid and hollow man. But here he's playing a man that falls in love like a madman (i.e. 100% all or nothing), that could carry me up ten flights of stairs and then make love all night. Yea. Nothing wrong with that I say. Hahaha.

Henry Cavill, in The Tudors

Oh, I've also listened myself stupid to "Born in the USA", the album. I never gave it a chance since I'm not a huge fan of the single but this CD is mindblowing. "No Surrender" and "Bobby Jean".. I mean.. It's genious. Andreas made me listen to "Bobby Jean" once and since then I've been hooked. I like the lyrics too, and sometimes I'd like to believe that Andreas thinks of me when he listens to it. Hah. Monday I accidentally started listening to "Darkness On The Edge Of Town" and it also blew me away. Especially when I heard "Something In The Night". I can only imagine how many girl's rooms had Bruce posters on the pink walls and how many broken hearts have ached with this song playing. "Candy's Room" feels kind of The Cure-ish but I like it, and "Racing In The Street" has a piano loop in the beginning that makes me think of a sad scene in an old movie. I think it could be Pretty Woman, but imdb.com doesn't mention it.

Last but not least, finally I am pleased to announce that my first "outsider-reader" has contacted me, from Paris indeed. I am very happy, it is nice to see that people from all over the world are reading this, although, I might need to cut the private stuff and make it more professional...? At the same time, my interests are not towards fashion blogging, it will not be my main goal for this little space.

What do YOU reckon?
Yes, you, sneaky reader who never leaves me any comments.
Come on!
Let me know if this is all in vain.

Den senaste veckan

I brist på stimulans och energi har jag stängt in mig hemma. Själv. Mina föräldrar är ute på galej hos vänner och jag är hemma med katten Stella. Lite som förra helgen, när jag satt inne lördag kväll med en flaska vin och en massa modetidningar, men nu utan en flaska vin och utan modetidningar.

Den här veckan har varit helt utan anmärkningsvärda events. Ingenting alls har egentligen hänt. Jag har varit rätt likgiltig och uttråkad mest hela tiden, vilket är supertrist för folk som måste umgås med mig. Har druckit lite vin med Gilla en kväll, samt varit hos henne på soppmiddag. Det var trevligt. Hade dessutom splurgeat ordentligt med att köpa tre par skor, eftersom mina gamla stövletter gått av på mitten (jag lovar).

Ett par open-toe pumps som kommer vara underbara till min nya kjol när det blir lite varmare!

Ett par som dessa har jag letat efter, de är sjukt hårda bara och de gör lite ont. Överallt.

Supersköna, helt underbara. Jag älskar dem. Känns lite Westwood eller McQueen!

Oscarsgalan, en annars rätt uppskattad event i mitt annars så glamourlösa liv, passerade helt obemärkt i år. Jag och mamma såg en snutt när vi borstade tänderna, dagen efter det sänts, och såg Audrey Hepburn flimra förbi i nåt cheesy bildmedley. Det slutade med att vi satt och kikade i mina Audrey Hepburn-böcker och suckade över hur vacker hon var. Sedan började mamma rota i sina gamla fotolådor och fick fram ett gammalt foto på henne och pappa. Mormor hade älskat det fotot, hon tyckte att mamma var så Audrey Hepburn-esque just där. Jag fick det och ska rama in det. Det ska sitta på min kommande hallvägg tillsammans med alla andra miljarder foton jag vill rama in när jag får min lägenhet. Se vad fina de är. Aaah.


Annars har jag lidit av lite hjärtesorg, min kära expojkvän verkar mer än lycklig tillsammans med sin nya tjej. Well well. Jag har ingen som helst lust att paja något där, så tänker dra mig tillbaka lugnt och stilla. Vi ska ses imorgon kväll men funderar på att helt enkelt ringa mig sjuk eller så. Vet inte varför vi måste envisas med att vara nära vänner, speciellt inte nu när det känns lite jobbigt.

Den enda roliga nyheten den här veckan är att det blir en tripp till NYC, 3-8 april! Jag ser redan fram mot det och ska efter helgens tristess-matorgier späka mig så det står härliga till. Gymmet känns redan långt bort, får återgå till min kaffe och cigg-diet som funkat så bra innan. Det blir en fattig månad, jag har verkligen fått betala dyrt för att avsluta fucking k*k-Comviq i förtid, plus en helt underbar bokrea som jag inte räknat med. Inte min bokhylla heller, uppenbarligen, för den rasade ner häromkvällen. Jag blev så glad över att jag för några veckor sedan fått en känsla av att bokhyllan ovanför huvudänden av min säng inte skulle palla vikten, och därefter bytt så fotoramar och ljuslyktorna (som ju väger bra mycket mindre) fick byta hylla med böckerna. Tänk vilken tur. Och böckerna klarade sig också bra. Här är nya älsklingarna:



Nu blir det exjobbsförfattande så det står härliga till. Har ingen som helst motivation men det måste ju bli gjort det med. Ska även skicka lite jobbansökningar till Whyred och även till Boomerang, som söker folk. Vad gör Boomerang för kläder egentligen? Trista? Tror det. Argh.

Förresten, vad kul med lite nya läsare! Ska man få prestationsångest nu? Neeh, hoppas inte det. Ska nog däremot ta bort länken på Facebook, nu får det vara nog. Blir lite paranoid, en del känner jag ju inte ens längre!

Avslutar med ett fint foto från Sartorialist. Vill till Paris. Notes to self; Kleinblått är grymt! Köp svart kavajkappa!

Illamående

Jag har inte orkat/ hunnit skriva på länge. Lite för att jag helt enkelt inte haft tid och lite för att jag inte haft lust och lite för att det inte funnits något att skriva om.

För att sammanfatta mitt liv de senaste veckorna i några korta ord;

trötthet
skrivkramp
Rodebjer
lägenhet
Hope
ingen lägenhet
inget Hope
Velvet
njutning och närhet
skedsovning
Domaine Lalande
sömn
The Tudors
Nicco
Tove
Selvarossa
lösgodisfrossa
reseplanering
Vogue UK
uttråkning
Born In The USA
Fab 5
självförakt
Color Me Badd-fest
2 Days in Paris
Pedro
tristess
solsken
Axel
löpband
The Knife
prestationsångest
Parislängtan
PMS

Det låter inte så kul och det har varit rätt upp och ner. Samtidigt som jag har lust att skriva av mig här så har jag en enorm distans till bloggandet, jag föraktar idioter som utan självdistans lägger upp sina patetiska liv i små korta, fullständigt makabert illa skrivna och felstavade inlägg, där de dissar till höger och vänster och brottas med liknelser och ordspråk som de inte ens förstår betydelserna av. Jag vill gärna tänka att jag har fler kanaler att kommunicera genom, fler vänner som gärna lyssnar, en dagbok.. Något som kan bespara omvärlden från att ta del av mina humörsvängningar och sorgliga "hissar och dissar" eller vad det kan vara. Jag vill ju mest av allt kunna bidra med nåt lite trevligt, kanske ett leende eller enbart en kort uppdatering. Jag vet ju inte ens längre om de som läser känner mig, eller om det finns folk som hittat hit på eget bevåg. Och en sista grej, jag kommer aldrig att avsluta mina inlägg med "over and out" eller (ännu värre) "över och ut". Fy fan.

Ville mest säga att jag lever. För er som lusläste den deprimerande ordlistan ovan och undrar om Pedro så kan jag bara meddela att när man är som minst beredd så står han på pendeltåget mot Årstaberg och är vackrare än någonsin. Vi kramades hej, pratade och såg varandra i ögonen. När han gick av ville jag bara kräkas men tåget var väldigt fullt och det fanns inte ens utrymme för ett hysteriskt utbrott med tårar och ett långt terapeutiskt telefonsamtal till någon.

Om ni sett reklamen för.. Becel tror jag det är, där alla går omkring med sitt hjärta i famnen (vitsen med reklamen är att alla skulle ta bättre hand om sitt hjärta om man såg det varje dag) så kändes mitt hjärta som det där lilla smutsiga och slitna med luddet lite utanför. Det gör fan fortfarande lite ont. Kommer det nånsin sluta? Ja, kanske när vi ses och jag har vunnit. Haha. Än så länge vinner ju han gång på gång. Men jag var rätt snygg idag, så därför gjorde det inte så mycket ont. Tro mig, det har gjort mycket ondare, många gånger.

Nu ska jag trösta mig med Harper's Bazaar, ELLE UK, L'Uomo Vogue Italia, Vogue UK, Bon, en hel flaska Selvarossa, ett halvt kilo lösgodis och ett fullt paket Slim Menthol. How's that for a Saturday evening.

Synd på clownbyxorna, annars hade det nästan varit jag. Nästan.
Står hon på Akropolis? Ser typ ut så..

Finita

I can barely speak. I am so tired. Five crazy hectic days in Copenhagen, selling Minimarket and being my fabulous self is tiring. Today, the first day at the new job, trying to be charming and cute and efficient. Plus, I have just been to my first of many evening french classes.
Je suis trop fatiguée.

I have to go to bed. If I am lucky I'll sleep for a good ten hours.

I'll call all of you when I have the energy to talk.

A chubby day

Today is what we Swedes call "fettisdagen". It's the fatto Tuesday. We celebrate by eating the semla, a traditional pastry with whipped cream and a marzipan core. Old people tend to soak it in warm milk but since my generation has unlimited access to fresh semlas we don't need warm milk to soften up a stale semla like in the olden days. Yukk.

Of course it was the perfect timing for me to sign up for the local gym, doing 40 mins of running and some muscle pumpling, to return home to a much awaited semla. I also made my Dad laugh, when exiting the gym to meet him up by the car (yeah, he's doing aerobics or something like it I think) and he say my face, dripping with sweat and kinda pink-reddish. He said he'd never seen me looking so red. Well well. We'll see who's laughing in a month's time!

Tomorrow I'm finally off to Copenhagen for the fashion fair. I am really looking forward to it now, today I was in the office trying on outfits and getting all the necessary info. I've been incredibly stressed these days since I don't react well to the unknown (i.e. a trip to Cph and fair working), nor work well under disorder. I didn't know exactly when we were to leave, nor what I was supposed to wear/do etc. Now, I feel updated and at ease. I'm already looking forward to the sales meeting with a Florentine buyer, I will wear the tight dress that day, hah. We also have a Wood Wood thing one evening, a party and a dinner, plus I'll meet up with an old Danish friend from Florence. Sweet!

Will post pics when I get back. Enjoy the semlas! Happy fatty Tuesday!

Why..

..can't I have Karl as my godfather? We'd be so stylish and chic together. I wish he'd teach me how to draw. I'd never be caught smiling on photos ever, and for the first time in my life, people wouldn't mention it. I know of no one with more integrity than my pretence godfather.


..can't I be best friends with Charlotte? She is so cool and seems like such an inspiration. She's also born the same day as myself, but 10 years before me. Can you imagine the party we'd throw for our 30's/40's? You wouldn't want to miss it for the world.


..can't my best gay friend be Marc? Or Tom for that matter? Me and Marc would constantly be caught out in chic Parisian brasseries, sipping red wine and Martinis and oogling young French boys. Did I mention that in my fantasy we'd also smoke inside, it'd still be allowed. Only blue Galouises of course. I'd wear impossibly high heels and a big fur. My hair would look incredibly glossy. He'd be my secret best friend crush and the one I'd always hope to grow old with.


Me and Tom would sunbathe in the roof terrace pool area of a chic Miami hotel, he'd wear Speedos (always black) and we'd drink Martinis and oogle young strong tanned american boys. At night we'd throw fabulous soirées at our beach house, I'd wear a Gucci green slippery silk dress and Tom a black linen suit.


..can't Audrey be my mother? Imagine inheriting her genes and natural grace. Wouldn't that be something. I'd be a schooled ballerina and have a waist that measured almost the same as my neck, and the most beautiful eyes.


I haven't come up with my dream father yet, nor my dream husband. If you can think of people to match this crowd, give me a tip.